Potträningsdagbok – 2,5 vecka sen start


Två och en halv vecka har gått och nu fungerar det riktigt bra här hemma. Jag har till och med vågat göra en heldagsutflykt med lång tågresa med både den pottränande 1 1/2-åringen och vår treåring.

Resan gick till Världskulturmuseet. Först 20min promenad, sen en halvtimme tåg, luncha på tågstationen och sedan vidare med spårvagn till museet. Rutinpottade innan vi lämnade hemmet samt erbjöd potta när vi lunchat. På museet träffade vi ett gäng andra föräldrar och barn på sjalträff och för att kunna snabbt erbjuda potta ifall det blev kris förberedde jag vår Potette och hade den framme.  Toaletterna var en våning ner så rätt lång sträcka att springa med ett litet barn samtidigt som en inte riktigt kan lämna treåringen kvar ensam om det skulle bli akut kissnödigt. Jag tyckte att det var ett klokt och logiskt val.

Personalen var dock av en annan uppfattning. ”Använder ni den pottan där?” Nej inte i första hand svarar jag, men den finns till hands om det blir akut kissnödigt. ”Vi vill gärna att ni använder toaletterna.” Ja det klart, men blir ett litet barn akut kissnödigt så hinner vi nog inte ända bort till toaletterna, så jag tänker att pottan är ett bättre alternativ än att det kommer kiss på golvet. ”Ja men vi vill att ni använder toaletterna”.

Personen ur personalen gick igen men kom tillbaka efter en stund med en påse slängblöjor. Hen satte sig på huk hos oss och sa att hen pratat med sina kollegor och att de kommit överens om att det nog är bäst att jag tar på blöja på mitt barn och vänder sig mot min treåring när hen säger detta. Jag svarar att treåringen har varit blöjfri i 1,5år och sannolikheten att det barnet inte skulle kunna knipa tills det är på toa är minimal. Jag tillägger vänligt men bestämt att jag inte kommer sätta på min 1,5-åring blöja utan att vi hellre åker hem och barnet inte är välkommet där blöjfritt.

Personalen var inte på något sätt otrevlig men tankesättet gick inte alls ihop med hur jag ser på potträning och blöjfrihet. Personen sa att hen skulle återkomma och jag tänkte att när hen kommer tillbaka ska jag nog fråga om inte jag borde ha blöja då med. Risken att jag, som fött två barn på kort tid, kissar på mig är ändå inte allt för obetydande. Men hen kom inte tillbaka innan vi gick och det var väl lika bra så behövde jag inte verka otrevlig.

Potträningsmässigt så gick i vilket fall hela denna utflykt kanon. Inte en droppe kiss i kalsongerna på hela dagen. Vi har nu pottränat i 2,5  veckor och kan åka på heldagsutflykt utan olyckor!

Dagen efter gjorde vi ytterligare en utflykt. Denna gången bara ner till centrum för frisörbesök men vi blev kvar för att äta lunch på ett av caféerna. Barnet sov middag i vagnen och vaknade strax före vi skulle äta. Jag gick raka vägen till toaletten med barnet när vi kom in på cafét men tyvärr var det upptaget så vi fick vänta. Barnet väntade lugnt i min famn och minutrarna gick. Plötsligt kände jag hur det blev alldeles varmt och blött på min mage.

Min ilska över att pesonen innan tog sån jäkla lång tid på sig visste inga gränser just då där jag stod mitt i cafét med en tröja plaskvåt av kiss och ett stackars barn som kämpat med att hålla sig och till slut inte kunde låta bli att kissa på sin mamma. Jag tog snabbt fram Potetten och gick till ett folktomt hörn och satte barnet på pottan där hen genast kissade en rejäl skvätt till. Där och då önskade jag att jag skitit i att ta hänsyn till att inte potta någon annan stans än inne på toaletten. Att jag inte bara tog fram potetten från början när jag märkte att det tog en jäkla tid för personen som var före.

Tack och lov hade vi med extrakläder till barnet. Själv fick jag försöka krama ur så mycket kiss som möjligt ur tröjan med papper och sen sitta och äta i kissig tröja och glädja mig över att den åtminstone hade en färg som inte avslöjade kissfläcken. Inte en fullt så bra utflykt med andra ord, men det var verkligen inte barnets fel.

 

Imorgon ska barnet skolas in på förskola. Vi har ingen aning om hur de ställer sig till att hen är blöjfri. Vi har ingen aning om någonting egentligen. Fram tills fredag eftermiddag hade vi inte ens fått besked om vilken tid vi skulle komma på måndag. Så detta blir ju spännande…